English Svenska

Operativt grönt ramverk

Det operativa ramverket utgörs av ett antal konkreta åtgärder som bidrar till en god och jämlik arbetsmiljö, utveckling av våra medarbetare, trygghet och säkerhet samt att våra byggnader och dess omgivningar blir mer hållbara.

Nyfosa vill främja en god hälsa samt skapa en god och trygg arbetsmiljö för alla våra medarbetare. Vi tror att god hälsa och en trygg arbetsmiljö skapar ett mervärde både för oss som arbetsgivare och våra medarbetare. Vi tillämpar gällande arbetsmiljölagstiftning, samt andra föreskrifter och krav som bolaget berörs av. Arbetsmiljöarbetet ska delvis bedrivas som en naturlig del i det dagliga arbetet och som ett systematiskt arbete där vi gör regelbundna undersökningar av arbetsmiljön samt genomför och följer upp beslutade åtgärder. Som en del i att förebygga ohälsa erbjuder Nyfosa förmånspaket för hälsa och friskvård samt regelbundna hälsokontroller för samtliga anställda och alla Nyfosas anställda omfattas av sjukvårdsförsäkring.

Vi arbetar aktivt för att vara en arbetsgivare som erbjuder en kreativ, öppen och stimulerande arbetsmiljö med fokus på närhet till affärsbeslut, delaktighet i affärsutvecklingen och personlig utveckling för alla anställda. Nyfosa har i stor grad möjlighet att påverka medarbetarnas personliga utveckling genom till exempel medarbetarsamtal och utbildningsinsatser. Målsättning för 2020 är att 100 procent av organisationen ska vara utbildade i arbetsmiljö, fastighetsägaransvar och entreprenadansvar.

På Nyfosa ska alla medarbetare, samarbetsparter och kunder bemötas med respekt och ingen ska behöva känna sig kränkt, diskriminerad eller känna obehag på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller ålder. På Nyfosa råder noll tolerans mot all form av diskriminering, trakasserier eller mobbning. Vi är även mån om att samtliga medarbetare ska känna att de verkar inom en säker, jämställd, utvecklande och produktiv arbetsmiljö där alla behandlas lika. Vi strävar efter jämställdhet i antalet kvinnor och män på arbetsplatsen samt beaktar underrepresentation av ett kön vid lika meriter och tillser att intervjuer hålls av både manliga och kvinnliga medarbetare.

Våra hyresgäster ska alltid kunna lita på att Nyfosas fastigheter erbjuder en arbetsmiljö som är säker, tillgänglig och hälsosam. Att känna trygghet och säkerhet är en grundförutsättning i och runt alla våra fastigheter. Exempel på viktiga säkerhetsområden är hantering av istappar och takras, brandskydd och elrevision. Att skapa och upprätthålla effektiva rutiner och arbetsmetoder för hanteringen av säkerheten i och kring våra fastigheter är något Nyfosa prioriterar högt och arbetar med att löpande utveckla. För oss handlar det först och främst om att bedriva ett löpande och systematiskt arbete i vår förvaltning som motverkar uppkomsten av sådana problem.

Det operativa ramverket för våra fastigheter utgörs av ett antal konkreta åtgärder som kan göra våra byggnader och dess omgivning mer hållbar. Nedan redovisas de åtgärder som är möjliga att arbeta med på en operativ nivå inom Nyfosa.

*Klicka på siffrorna för att läsa mer om respektive åtgärd.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
Icon
1. Ventilation med värmeåtervinning

Det vanligaste ventilationsystemet med värmeåtervinning är ett FTX-system, det vill säga ett fläktstyrt till- och frånluftssystem där frånluftens värme tas tillvara på innan den skickas ut och energin används till att värma upp den inkommande tilluften. Med ett komplett system kan det återvinna mellan 50-80 procent av den värme som behöver tillföras luften, vilket innebär en besparing på 5000-7000 kWh per år för en normalstor villa, radhus eller lägenhet. En annan viktig parameter är att ventilationen är separerad från uppvärmningen vilket innebär att byggnaden inte blir beroende av en särskild värmekälla.

Icon
2. Dagsljus

Bra ljusmiljöer är viktigt för människors hälsa och att vi kan utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande och säkert sätt. Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att man uppfattar rummet korrekt och ser bra, samt får en god dygnsrytm. Med goda dagsljusförhållanden kan energi sparas genom att använda mindre elbelysning. Takfönster är ett bra sätt att få in dagsljus i till exempel industrilokaler där möjlighet till fönster i fasaderna inte finns.

Icon
3. Solceller och solfångare

Ett effektivt och hållbart sätt att minska energiförbrukningen i fastigheter är att installera solceller. Stora tak lämpar sig väldigt bra för solcellsanläggningar och många banker erbjuder gröna lån för solenergiprojekt. 100 kvm solceller i rätt läge och vinkel (35-45 grader i sydlig riktning är optimalt i Stockholmsregionen), kan producera ca 15 000kWh/år med normal verkningsgrad. Solfångare är ett alternativ eller komplement till solceller. De använder solens energi för att värma vatten, vilket framförallt ger värme till tappvarmvatten och uppvärmning. Byggnader som har stort behov av varmvatten även under sommartid är bra tillämpningsområden.

Icon
4. Småskalig vindkraft

Vid bra vindförhållanden kan små vindkraftverk på lång sikt bli en god affär och minska beroendet av elnätet. Små vindkraftverk behöver inte alltid bygglov och kan producera runt 4000kWh/år.

Icon
5. Fjärrvärme/bergvärme

Att byta till fjärrvärme- eller bergvärmesystem från fossildrivna värmekällor som oljepannor minskar inte bara driftkostnader drastiskt utan även miljöpåverkan. Det kan minska behovet av köpt energi/el för varmvatten och värme med upp till 80%. Både fjärr- och bergvärme kräver vattenburna system. Viktigt är att kontrollera att fjärrvärmen inte kommer ifrån förbränning av fossila bränslen i den regionen fastigheten ligger i. Med bergvärme kommer 60-80% av energin direkt från solen, den energi i form av el, som behövs för att driva värmepumpen utgör bara en liten del av energin värmepumpen avger. Därför kompletteras bergvärme ofta med solceller för att täcka den delen.

Icon
6. Välisolerat klimatskal

Bra isolering bidrar till bättre miljö och stora besparingar. Rätt isolering är den mest effektiva lösningen för att spara energi och minska byggnadens Co2-utsläpp. Vid förbättring av klimatskalet får man även möjlighet att skydda huset mot fukt och bygga bort köldbryggor. Valet av metod och material av isoleringen kan även ha stor miljöpåverkan.

Icon
7. Robusta material

Att välja robusta material med lång livstid ger ofta en låg klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan för byggmaterial bör alltid ses ur ett livscykelperspektiv där även utvinning, tillverkning och transport beaktas och möjligheten till återbruk eller materialåtervinning. Genom att välja lokala material som har en lång livstid vid om- och nybyggnad minskar inte bara klimatavtrycket genom minskad materialanvändning och transport, men även underhållskostnaderna för byggnaden. Boverket har föreslagit att livscykelperspektivet ska vara en utgångspunkt för all ny-­ och ombyggnad, liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse, senast år 2020 och miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM och LEED innehåller alla krav på någon form av livscykelberäkning.

Icon
8. Cykelgarage och dusch

Genom att erbjuda cykelgarage och duschmöjligheter i fastigheterna uppmuntrar det till och gör det enklare för fler att cykla till jobbet. Att välja cykel framför bil minskar inte bara klimatpåverkan men är även hälsofrämjande och ger en bättre produktivitet.

Icon
9. Carports och cykelparkeringar med laddning och solceller

Tak lämpar sig väl för solceller. Genom att använda ytor som tak på carports och cykelparkeringar för solceller ger ett effektivt utnyttjande av ytor. Integrerade solceller i takplåt fungerar som tätskikt och kan på så sätt även minskad materialkostnader. Att erbjuda laddning av elbilar och elcyklar uppmuntrar till mindre fossildrivna transporter. Genom att placera dessa platser för laddning i bästa lägen, till exempel närmast entréer, gynnar det dem som väljer hållbara transportmedel.

Icon
10. Vattenförbrukning

Vattenförbrukningen kan minskas genom flera mindre åtgärder. Se till exempel till att kranar och toaletter inte läcker och att vid armaturbyte välja vattensnåla armaturer och toaletter. Under bara ett år kan det göra stora skillnader. En ny vattensnål toalettstol förbrukar till exempel en fjärdedel av vad en toalettstol från 70-talet gör. Andra vattensparande installationer är till exempel strålsamlare som blandar in luft i vattnet och därmed ger en fyllig vattenstråle trots lägre vattenflöde.

Icon
11. Solavskärmning

Solvärmelast i förhållande till ljustransmission är en stor utmaning vid miljöcertifiering av byggnader. Dilemmat ligger i att lyckas utforma en fasad där man tar tillvara på solvärmen vintertid och samtidigt stänger ute den under varmare perioder utan att skymma utblick och dagljus. Med till exempel en automatiserad utvändig solavskärmning kan behovet av komfortkyla minimeras och dessutom använda värmeinstrålningen när den behövs som energitillskott och på så vis spara energi och minska värmeeffektbehovet. Det är viktigt att utgå ifrån byggnadens väderstreck och användning vid val av solavskärmning.

Icon
12. Inomhusklimat

Inomhusklimat och termisk komfort är en stor del av flera av miljöcertifieringarna. Komforten under vintern beror på en kombination av innetemperatur och drag, medan komforten under sommaren beror på en kombination av solinstrålning, skolskydd och möjligheten att öppna fönster. Inomhusklimatet bör vara anpassat efter vilken aktivitet som utförs av dem som vistas i byggnaden och vilken typ av kläder de antas ha på sig. Till exempel behöver ålderdomshem ha det varmare än gym. Åtgärder för att förbättra inomhusklimatet kan vara att byta fönster till bättre U-värden, se över rumsvärmares storlekar, placering och effekt samt se över tilluftsflöden och tilluftstemperatur. För att ta reda på hur inomhusklimatet upplevs är en enkätundersökning en god idé. Luftkvalitet mäts genom mätningar av koldioxidhalten i luften i byggnader där människan är den största föroreningskällan. Kontroll av luftkvalitet kan göras genom OVK, kontrollmätningar av luftkvalitet och brukarenkäter. Ljudmiljön är viktig för arbetsmiljön och hälsan. När bedömningar av ljudmiljön görs undersöks ljud från installationer inomhus, luftljudsisolering, stegljudsisolering, isolering mot ljud utifrån som till exempel trafik.

Icon
13. Rekreationsplats

Med tillgång till en grön rekreationsplats uppmuntras det att ta sin lunch eller fika utomhus, vilket gynnar hälsan och produktiviteten. Grönskan stimulerar till lek, motion och utevistelse samt minskar stress och sänker blodtrycket. Grönskan kan också bidra till en bättre ljudmiljö och skapar på så sätt en hälsosammare utemiljö.

Icon
14. Friskt hus

Radon, legionella och fukt är faktorer som undersöks för att säkerställa ett friskt hus. Radon är en radioaktiv gas som finns i jord och berggrund. För höga halter av radon kan ge skador på lungor som i sin tur kan öka risken för lungcancer. Radongas kan ta sig in i byggnader via otätheter i grunden men också genom byggmaterial som innehåller radon, till exempel prefabricerade betongelement. Vid ombyggnad bör radonrisken utredas. I vissa fall är det enbart små åtgärder som krävs för att sänka radonhalten.

Fuktproblem i byggnader kan orsaka hälsoproblem och påverka konstruktionens funktion. Risker som kan orsaka fuktproblem i konstruktioner är: att byggmaterial utsätts för regn på byggarbetsplatsen, krypgrunder, platta på mark med ovanpåliggande isolering, tilläggsisolerade vindsbjälklag, ventilerade vindar, låglutande tak med invändig takavvattning, terrassbjälklag, golv och väggar i våtrum och enstegstätade ytterväggar med fuktkänsliga material.

Legionella är en bakterie som förekommer naturligt i vatten, den förökar sig vid temperaturer mellan 20 och 50°C och mest vid 37°C. Bakterierna kan växa till både i kall- och varmvattensystem och kan orsaka allvarliga sjukdomar. Exempel på förebyggande åtgärder är till exempel att ta bort tappställen som inte eller sällan används, kontrollera att lägst 50 grader hålls i hela tappvarmvattensystemet inklusive cirkulationskretsen och minst 60 grader vid stillastående vatten och att temperaturen i tappkallvattensystemet är lägre än 24 grader då kallvatten varit stillastående under 8 timmar.

Icon
15. Miljö- och hälsofarliga ämnen

Genom utfasning av farliga ämnen i byggnaden undviks eller begränsas användningen av material och produkter som innehåller ämnen som vi redan idag vet är farliga för människor och miljö. Det finns flera tjänster som tillhandahåller information om byggvarors innehåll, bland annat SundaHus Miljödata, som underlättar i arbetet att göra medvetna materialval. Genom dokumentation av de material och produkter som används ger systemet förutsättningar för att ha kontroll på innehållet i en byggnad över tid.

Icon
16. Städbarhet

Städbarhet är en indikator i miljöcertifieringen Miljöbyggnad i drift. Genom att i planeringen av ombyggnad och hyresanpassning planera för en god städbarhet genom till exempel hålkärlssocklar och lättstädade ytskikt i väldigt smutsiga lokaler, kan påverka brukarnas hälsa positivt och minska städkostnader långsiktigt.

Icon
17. Separerade trafikytor

Tryggt och säkert i och runt fastigheten kan uppnås med till exempel god tillgänglighet, separering av gång- och biltrafik, god belysning och överblickbarhet.

Icon
18 Avfall och återvinning

Bygg- och rivningsrektorn står för ca 30 procent av allt genererat avfall i Sverige. Det nationella målet för avfall innebär att insatser ska vidtas för att 70 viktprocent av allt icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas år 2020. För att minska avfallet krävs dels en god resurshållning och materialeffektivisering. Genom återbruk av material vid ny- och ombyggnad eller hyresgästanpassningar kan stora mängder avfall och kostnader minskas. Redan vid planering av byggnation bör demontering av material för möjliggörande av återbruk senare tas hänsyn till.

För att minska hyresgästers avfall är det viktigt att säkerställa att det finns tillräckligt med utrymme och kärl för att sortera avfall i ett centralt läge i fastigheten. En komprimator kan vara ett alternativ för att minska avfallsvolymerna, frigöra plats och minska transportbehovet, vilket är både kostnadseffektivt och bra för miljön.

Med en sopsug slipper fastigheten soprum och containrar. Istället lagras avfallet tillfälligt i ett schakt och vid tidsintervall töms schaktet och avfallet transporteras till en mottagningsstation genom ett slutet rörsystem. På så sätt minskar även transportbehovet för de avfall som inte är skrymmande.

Icon
19. Nedsänkta planteringar och dagvattenfördröjning

Nedsänkta planteringar fördröjer och renar dagvatten vid hårdgjorda ytor som vägar, parkeringar och byggnader. Genom att leda vattnet till nedsänkta planteringar, dammar och gröna platser skapas bättre förutsättningar för att mildra effekterna av större och kraftigare regn. Det minskar risken för översvämningar och överbelastning av dagvattennätet. Undersök om fastigheten ligger i en lågpunkt och därmed risk för överbelastning. De nedsänkta platserna för dagvatten planeras med fördel även som rekreationsplats för hyresgäster och människor som bor och verkar i området.

Icon
20. Gröna tak

Gröna tak förbättrar luftkvaliten, hjälper till att lagra regnvatten, skyddar tätskiktet från UV-ljus och gynnar den biologiska mångfalden genom att ge plats för till exempel insekter som humlor och bin i bebyggda områden. Det vanligaste gröna taket är plantering av sedumväxter, som har en låg bygghöjd och vikt när det är vattenmättat.

Icon
21. Biologisk mångfald

Inom flera av miljöcertifieringarna är en planering för gynnandet av biologisk mångfald en indikator. Tänk på att gynna växter och djur som finns naturligt i regionen, miljöer med många lokala arter är mer stabila och gör att skötseln av grönytor blir lägre. Små åtgärder kan göra stor skillnad, till exempel holkar till fåglar och fladdermöss, insektshotell och biodlingar eller plantering av växter som gynnar insekter.